Engångplast

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätning 2023 är över 90% av allt skräp i Sverige engångsprodukter, där plast utgör 66%. Att designa slit och släng-produkter som bara är tänkta att användas en gång slösar på naturens resurser och ökar även risken för nedskräpning. Tack och lov är flera engångsartiklar numera förbjudna i hela EU genom “Engångsplastdirektivet” som trädde i kraft 2021.

Nedskräpning

Plast hör verkligen inte hemma i naturen. Trots det antas 79% av de cirka 350 miljoner ton plast som årligen produceras i världen hamna i naturen eller på deponier. Plastföroreningar är en stor global kris. Otroliga mängder plast kastas på gator och torg, ansamlas i våra hav och sköljs upp på stränder. Varje år trasslar miljontals djur in sig eller får i sig plasten, blir sjuka och dör - helt i onödan.

Mikroplast

Plastskräpet som hamnar i naturen bryts inte ner helt, utan bildar mikroskopiskt små plastpartiklar som både djur och människor får i sig. Vissa mikroplaster är avsiktligt tillverkade som exempelvis slipmedel i kroppskrubbar och glitter i nackellack. Mikroplaster kan även komma från konstgräsplaner, slitage av vägar och bildäck, båtbottenfärg samt från tvätt av syntetisk textil. Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa, djur och natur. Vad vi däremot vet är att de fungerar som en magnet för kemikalier som koncentreras i kroppen och att de numera finns i princip överallt.

Klimatpåverkan

Alla skeden av plastens livscykel leder till utsläpp av växthusgaser, mängden beror delvis på vilken plastsort. De största utsläppen sker vid den energikrävande tillverkningen men klimatgaser bildas även efter användning när vi eldar upp plastavfallet. Enligt Svenska Miljöinstitutet bränns ca 87% av plasten i Sverige för att producera el och värme. Över 90% av koldioxidutsläppen från energiutvinningen av avfall beräknas komma från fossilbaserad plast.